Love Me Tender

en liten presentation av min häst kanske kan passa.
Nu när hon blivit *ursäkta språket* så satans fin jämfört med hur hon varit förut!

Loffsan som hon kallas till vardags, flyttade till mig i början på februari 2007. Var tänkt att jag skulle ha henne på foder 6 månader i taget pga av att dåvarande ägare inte hade tiden eller kroppen för att rida två hästar.

Så här såg en ögonblicksbild av provridningen ut



Här har hon kommit fram till Björka ridcenter, där vi stod fram till sommaren.

det som tidigare ägare "glömt" meddela mig var att Loffsan inte gick att rida utan superkort martingal, för då fick du ögonkontakt med henne, hon var en sk stjärnkikare. Jag var säkert en aning naiv också då jag var glad att hästen bara kunde galoppera någerlunda. Men det var oerhört frustrerande nä man insåg att hästen knappt gick att rida. Tog du i henne slängde hon upp huvudet precis som om det var taggtråd i munnen på henne.

Så det blev graman på och den har följt oss till och från i perioder.

Hela hästens historia orkar jag inte dra men om vi säger som så, 10-13 ägare på 17 år är inte normalt. Hennes tredje ägare hade henne i 5 år, hon jag köpte av hade henne i 2 år och jag har nu haft henne i 3 år, så ni kan ju själva räkna ut alla turer denna hästen gjort.
Hon har bla jagat en ägare ut ur boxen, gått över flertalet ggr med ryttare, kan absolut inte åka smalt i transport för du gör hon sågspån av mellanväggen.
Hon sägs ha blivit utdömd men inte på pappret, blivit mystisk halt hos mig för att sedan gå över efter 2 veckor.

Efter att jag haft henne ngn månad kom hon in med detta:

Min teori är att hon sprungit ngt för fort i nerförsbacken i hagen och sparkat sig själv.

Hon gick i en hage på 20 hektar, väldigt kuperad, här kommer en film på hur den såg ut på "framsidan"
Tittar man noga har jag för mig att det är Ninas Göte som står och tittar på längst ner till höger.




Även detta såret fann jag henne med i juni samma år (07)


det som inte syns på bild är att hela svansen var röd, tod 2 dgr att skölja ur allt blod, hon hade viftat med svansen för flugornas skull så hela rygg och allt var nerstänkt, men tur i oturen så var det bra vinkel på sticksåret, fick låna pencillinsalva av en i stallet, råddes att dränka in nederdelan av såret med vitt vaselin så att sårvätskan skulle rinna bort och inte klägga sig. Lotagen användes för att få bort den vävnad som fanns mitt i såret också.


Nytvättat.



Är mkt rädd för traktorer och större fordon.

Men hon älskar att hoppa ( kan dock inte längre pga hälsan) "tävlade" t.o.m med Nina  en gång men fick scenskräck och frös på banan. Älskar att galoppera riktigt fort, synd på den fega piloten då.
Vinklar knappt örat åt fasaner och kaniner som dyker upp från ingenstans, men villaområden är totalt livsfarliga.

Vi har haft många turer jag och tanten, och jag har lärt mig otroligt mkt. Vi har stått i 5 stall med nuvarande, galopperat på stränderna i skanör/falsterbo. Klättrar i bokskogens backar och rejsat på snåriga stigar.

Denna hästen är en väldigt positiv häst som alltid försöker vara till lags, idag senast så lärde hon sig att buga med hjälp av en morot ;)

Visar inte alltid att hon har ont, står ut emd det mesta.

Vi har avverkat 5 sadlar och ofantliga mängder bett. Laborerat med tusentals olika foderstater för att få den rätta balansen, vilken är mkt protein och lågt mj, och ändå mkt ts...

Den ständiga buken har följt efter oss i alla år förrutom när hon var mager som en räka förra vintern, men inga muskler alls.






Hon är en lättfödd rackare som trots det behöver mkt protein som sagt, inte alltid så lätt att laborera då.

När jag skaffade henne åt hon 6 kg hösilage(!) och 1 skopa fibergi om dan, stod på spån.
Inte mkt till mat där inte, däremot kan inte min hjärna tillåta mig att ge henne så lite stråfoder då det inte är hälsosamt mot hennes mage(eller någon häst överhuvudtaget)

Hon kan inte stå med öppna boxväggar eller ens galler för hon ska skydda sin box till varje pris.
När hon är stressad eller har ont så yttrar det sig i att hon blir ilsk. Något som tidigare kallats sur i boxen.

Men men allt detta blev nog luddigt osv men en liten bild med vad jag får dras med varje dag ;)






Kommentarer
Postat av: Nina

Tur att hon kom till dig. =)



Ja visst är det Göte!

2010-03-30 @ 21:47:51
URL: http://ncn.blogg.se/
Postat av: Victoria

Håller med föregående talare, även om jag så här i efterhand önskar att jag aldrig sålt henne med tanke på vad hon fått va med om... Tre ägare när man bara är tre år är ingen bra start på livet =(

Hade jag haft digitalkamera på "vår tid" hade du kunnat lägga till några hemska sår till, hon är duktig på att skaffa sådana =)

En sommar när jag hade henne på sommarbete hos en kompis i Lönnerberga, skar hon upp ett 1,5 dm långt o ca 3-4 cm djupt sår rakt över bringan. Jättekul i sommarvärmen med alla flugor o så... =/

2010-03-31 @ 12:30:06
Postat av: Onthebit - bloggen om dressyr

Starkt jobbat, har själb haft en del hästar som inte varit lätta, men jag tror att vi alla har ngt att lära av dessa hästar. Man lär sig inget av att ha perfekta hästar jämt!

2010-03-31 @ 16:02:13
URL: http://oonthebit.blogg.se/
Postat av: Jannike

viktoria: Kan det kanske vara det streck som jag sett skymta på bringan nu kanske, vi kan ju se på söndag ;)

2010-03-31 @ 20:31:44
URL: http://jannikejd.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0